• Banoffee Pie
  • Chokladbitar med jordnötssmör
  • Cookie dough fudge
  • Dammsugare, low carb
  • Devil’s food muffins
  • Fudgebrownie med mandelsmör
  • Glutenfria Pannkakor
  • Jordnötskakor med cornflakes
  • Kladdkaksmuffins, mejerifria
  • Kolasnittar
  • Krämig lakritsglass med brynt smör
  • LCHF-knäcke
  • No bake Snickersbar
  • Peanut butter caramel brownie
  • Rulltårta med hallon
  • Salted caramel brownie
  • Sarah Bernhardt
  • Snickers
  • Sommarbrownie
  • Twix, hälsosamma

En onsdag i början av 2018

on tisdag, 30 januari 2018. Posted in Föräldralivet, Entreprenörskap

Innan Aline föddes körde jag varje månad ett entreprenörsinlägg där ni fick följa med mig under en dag i mitt liv. Denna typ av inlägg fick ta en paus då ja... mitt liv pausades i en slags bebisbubbla! Jag tycker om dessa entreprenörsinlägg då jag förutom hälsosam bakning vill skriva om just företagande. Och nu är planen att skriva mer om det!

Nu ska jag alltså visa er hur en onsdag tidigare i januari såg ut för min del.


07.00
Jag vaknar (för kanske tjugonde gången på grund av sover generellt som en kratta). Då vi har en sjuk son som ett par dagar innan DESSUTOM slutat med napp (för att den j*kla napptillverkaren slutat producera "hans" typ av napp - man kan ju skicka hotbrev för mindre), sover jag och Aline på soffan.

08.00
Vi äter frukost. Eller Vincent beslutar sig för att inte äta frukost. Älskar matstrider. NOT. Föreställ er den grinigaste snart treåringen ni kan. Där har ni Vincent denna dag. Detta är en av mina jobbdagar och Artur är föräldraledig. Eftersom det är smått kaosigt och jag ska komma hem extra sent (kvart i sju) så hjälper jag till på förmiddagen och städar och hänger med Aline. En halvtimmes jobb hinner jag dock med innan det är dags att bege mig av.

12.15
Jag får äntligen lämna lägenheten helt själv. Utan barn. Vilken ofattbar lyx! Missförstå mig rätt (varför skriver man så?), jag älskar att umgås med mina barn. Men som med allt annat i världen kan det komma att bli för mycket av det goda. Och den punkten nådde jag kanske tre dagar innan. Jag går till bussen för att åka in till stan och att möte med min samarbetspartner N!CK'S. Eftersom jag är en hater av att slösa på tid åker datorn upp en stund på bussen. Himla flexibelt arbete jag har!

 




13.30
På N!CK'S diskuterar vi bland annat kommande upplägg för 2018. Jag passar dessutom på att hänga kvar på deras kontor en stund för att jobba med mitt en stund.





15.45
Efter att ha lämnat kontoret sätter jag mig på ett café för att jobba lite mer och vänta in att mitt träningspass ska börja. Denna dag jobbar jag med att skriva texter för kommande blogginlägg och tidsinställa vissa poster.





17.00
Mitt favoritträningspass, det vill säga Step, startar (kör på Friskis). Åh, vad jag älskar att träna! Något jag verkligen saknar sedan tiden innan barn är att jag kunde träna som och vad jag ville. Nu får jag trycka in två pass i veckan, och det blir sällan precis det jag skulle vilja träna. Hur som helst är det ett rätt bra pass och jag blir svettig!

19.00
Hemma igen. Jag tar Aline medan Artur nattar Vincent. Jag äter middag och jobbar medan lillskruttan sover i bärsele. Jag har börjat jobba med musik på hög volym i öronen. Love it.

20.30
Vid denna tid på dygnet slutar jag generellt att jobba på kvällarna till förmån för efterlängtad serietid. Givetvis med X antal uppvaknande av diverse barn. Eftersom Vincent verkar vara drabbad av sjukdomen från Mordor, och som tidigare nämnt slutat med napp, vaknar han sjuhundratusenåttamiljoneretthundrafem gånger. Detta gör att Artur får lägga sig och se på netflix/hbo på paddan hos honom för att vara nära (det känns nästan som om jag inte sett Artur på flera dagar när det är så här, haha).

Hur som helst plöjer jag i skrivande stund "The handsmaid's tale". Wow, vilken serie! Jag fastnade rejält. Till äter jag glass. Som varje kväll (en av de bästa stunderna på dagen av obvious anledning).

22.30
Det är också vid denna tidpunkt på dygnet som jag brukar lägga mig. Jag gör denna kväll misstaget att lägga mig i stora sängen (med Artur och Vincent) istället för i soffan som föregående nätter. Eftersom ett visst barn vaknar tidigare sagda sjuhundratusenåttamiljoneretthundrafem och ett annat barn kanske fem gånger gör det att jag inte somnar förän efter kl 01 och kanske får drygt fyra timmars sömn uppdelat i tjugominuters sovstunder i taget. Åh, vad jag önskar att jag gillade kaffe...

Läs gärna om:
En dag i juli 2017
En dag i juni 2017
En dag i maj 2017

Kommentarer (6)

  • Anonym

    Kommentar gjord 12.00 den 31 januari 2018 |
    Vilken skillnad mot mina dagar!
    Upp 05 för att hinna till jobb 06. Jobba 9-10 timmar på äldreboende, hinner aldrig sluta i tid. Tyvärr räcker ju inte personalen till så 17:30 hoppar jag på nästa pass och jobbar till 01. Sedan hem och sova några timmar. Likadant dag efter dag... helgerna brukar jag bara jobba ett pass och då brukar jag sedan arbeta gratis/frivilligt på café som hör till secondhandbutik - finns ju inte folk där heller.
    Känns faktiskt bedrövligt att jag, och många med mig, måste jobba dubbla pass för att andras släktingar ska få mat, hygien mm medan andra mest roar sig om dagarna...
    Kanske kan du väga upp dessa ojämnheter genom timanställning på helger? Vore uppskattat av många! Behövs ingen utbildning på timmisar som städar toa, tvättar sängkläder etc på många boenden. Skulle så gärna önska att vi hade några fler timmisar så jag någongång fick vila ut!

    Besvara

    • Marja Folcke

      Kommentar gjord 13.44 den 31 januari 2018 |
      Jag måste säga att jag inte riktigt förstår din kommentar. Menar du alltså att mitt jobb bara går ut på att roa mig och är meningslöst för samhället? Det var tråkigt att du tycker så! Såklart ska det inte vara som dina dagar att man måste jobba övertid och inte får gå i tid, det hoppas jag alla inte tycker ska vara standard. Varför ska vi sträva efter det? Och jag tänker inte be om ursäkt för att jag på 30 % jobbar med mitt företag som jag älskar. Alla borde få arbeta med sin dröm! Jag vill även poängtera att jag är föräldraledig på 60 % och jobbar minst 40 % - det vill säga mer än de flesta. Jag skulle absolut inte hinna med extra arbete. I så fall skulle jag få sova ännu mindre än mina redan få timmar eller inte få någon fritid alls. Tack och bock.

      Besvara

    • Olivia

      Kommentar gjord 17.19 den 31 januari 2018 |
      Och om det är så att man faktiskt är trött på sitt jobb eller inte orkar med organisationen går det faktiskt att säga upp sig och byta jobb. Men att beklaga andras jobb som mindre viktigt tycker inte jag är okej. Alla har möjlighet att göra vad dem vill med sina liv, vare sig det är att byta jobb eller skaffa barn. Jag förstår också att din situation är ohållbar men att förminska situationer som kan uppkomma med barn är inte riktigt helt rätt. Det är lite samma grej som att du inte får klaga för att du magsjuka för att det finns folk som har det värre. Tråkigt synsätt då alla behövs, du och Marja.

      Besvara

      • Marja Folcke

        Kommentar gjord 19.10 den 31 januari 2018 |
        Precis! Det vore som att säga till en föräldraledig att skärpa till sig och skaffa ett jobb ;)

        Besvara

  • Erika

    Kommentar gjord 12.33 den 31 januari 2018 |
    Baaam...vilken kommentar av anonym! Och till dig anonym vill jag bara säga T.A.C.K för att det finns sådana som dig!! Du sliter i en många gånger osynlig och otacksam bransch som inte får tusen likes på Instagram..och dit jobb är oerhört viktigt! Men....för den skull är inte andras vardag mindre värd eller oviktig. Någonstans gjorde du ett val som vi alla gör här i livet och du valde omsorgen och den hjälteinsats det verkligen är..Medans Marja gjorde ett annat val! Grattis till alla som trivs med sina val!! Kram på er båda!!

    Besvara

    • Marja Folcke

      Kommentar gjord 13.46 den 31 januari 2018 |
      Tack för din kommentar Erika! Jag tycker verkligen inte att vi ska nedvärdera varandras jobb. Det är ju toppen att det finns folk som faktiskt tycker om sina arbeten!

      Besvara

Lämna en kommentar