En kväll på akuten

juni 8, 2016 Av Baka Sockerfritt

I förrgår var utan tvekan en av de sämre dagarna i mitt liv. Vi fick nämligen spendera hela kvällen på akuten med den lilla plutten. Han hade varit lite snorig på dagen, men inget annat. När han sov sin eftermiddagslur vaknade han plötsligt i panik och kippade efter luft, hostade och hade andningsvårigheter generellt. Usch, vilken chock för oss alla! Som tur var även Artur hemma. Vågar inte tänka på att jag kunde ha varit själv med Vincent! Jag funderade rätt snart på om det var krupp, för det har jag läst en del om. Jag kan glädja mig med att alla 100 böcker och tidningar jag läst när jag var gravid om barn har gett i alla fall lite vettig kunskap (okej, väldigt mycket faktiskt *kontrollfreak*). Jag visste att man vid krupp bör vistas ute för luftens skull, så Vincent och jag hängde en del på balkongen medan Artur ringde sjukvårdsupplysningen. Efter några minuter lugnade andningen ner sig, men han fortsatte attt rossla/andas tungt efter det.

Vi åkte så fort vi kunde till närakuten för barn på Karolinska. Där spenderade vi mången timmar innan vi fick träffa läkare och göra alla tester. Vincent var som tur var då vid gott mod och vill mest gå runt på golvet/skjuta på stolar/riva sönder böcker. En gång blev han dock dålig. Och det var just när jag var på toa! Vincent fick ett till kruppanfall. Vilken tur att det hände när vi redan var på sjukhuset och kunde få hjlp av personalen!

Vincent fick andas in ånga med adrenalin för att vidga luftrören (gånger tre), ta blodprov och mäta syresättning. Ojoj, vad han skrek i panik under alla dessa undersökningar. Det skar så hemsk i mammahjärtat. Testerna verkade inte visa på något allvarligt alls, utan “vanlig” krupp som försvinner när fökylningen försvinner. Efter nästan sex timmar på akuten åkte vi hem (taxi, vi har ju ingen bil, även om båda har körkort). Det var fantastiskt att äntligen få åka hem! Vi var så trötta och hungriga, och hade inte hunnit äta något på många timmar (varför finns det inte automater med mat/snacks i på sjukhus?). Dessutom tycker jag inte riktigt om kvällar/nätter, och allt som är jobbigt blir lätt så mycket värre då. Som tur är åkte vi hem vid klockan 22, och det är ju inte speciellt sent. Värre var det under förra sommaren då vi var på akuten till typ 2 på natten!

På natten sov jag mellan tolv och sex på soffan med Vincent och försökte ha honom med huvudet högt. Efter det tog Artur hand om honom, och vi testade om han kunde sova i sängen. Det gick! Så skönt att sova i sängen ett par timmar, för jag hatar att sova i soffan (sova så gott jag kunde i alla fall…)!

Bild från snapchat (bakasockerfritt) dagen efter den jobbiga kvällen och natten! Kan hända att det är både ett och annat filter på 😉 Inte helt på topp, men ändå på bra humör!