Föräldraledigheten nalkas mot sitt slut?
Nu är Vincent 10 ½ månader gammal. Jag har därmed varit föräldraledig i 11 månader. Det låter ju som hur lång tid som helst! Och det är väldigt länge. Jag kommer knappt ihåg.. Läs mer
Nu är Vincent 10 ½ månader gammal. Jag har därmed varit föräldraledig i 11 månader. Det låter ju som hur lång tid som helst! Och det är väldigt länge. Jag kommer knappt ihåg tiden innan barn. Vad gjorde jag då? Tänk att det fanns en tid då jag kunde gå på toa och duscha ostört (haha). Jag måste säga att det nog ändå har varit den bästa tiden i mitt liv. Jag har kännt mig mer harmonisk och allt känns mer självklart på något vis.
Trots en underbar tid, så börjar jag nu snegla och lägta mot något annat. Som nog många av er trogna läsare har märkt. För tillfället känns det mest som om jag inte hinner med någonting, och jag arbetar med att “släcka bränder”. Jag jobbar när Vincent sover, och städar när mina föräldrar har möjlighet att vara barnvakt. Var resten av tiden tar vägen är något av en gåta.
Hur det blir med den kvarvarande föräldraledighet är dock inte spikat, utan allt är rätt löst för tillfället. Själva grundtanken var att jag skulle vara hemma i ungefär ett år. Jag har dock sagt upp mig till förmån för att kunna arbeta mer som entreprenör och egenföretagare. Därför har jag alltså inget jobb som jag “måste” gå tillbaka till. Men som ni förstår vore det väldigt skönt att kunna lägga mer tid på mitt egna företag.
Ett alternativ är att jag är hemma till sommaren, och att Artur därefter tar pappaledigt fram till hösten. Vincent ska alltså börja på förskola i oktober (är planen, men man kan aldrig veta med de små liven). Nackdelen med detta är att jag har min lugna företagsperiod under sommaren. Då är ju alla andra på semester, och allt blir därför rätt stilla även för mig. Kanske kan vi göra så att jag kan börja jobba redan i vår, men att jag går tillbaka som föräldraledig under sommaren. Eller min favorit – att jag och Artur är föräldralediga båda två på 50%. Eftersom mitt företag ändå inte är ett heltidsjobb i dagsläget, så skulle det räcka. Vi får se hur det blir, och jag hoppas jag får veta snart!
Lillen och jag på café. Han har återigen vaknat efter att jag bara hunnit jobba i tio minuter…