Hoppa till innehåll

Om en bebis som vägrar allt

Vincent verkar vara inne i en sådan där jobbig period. Det här med att sova är ju inte så himla kul att göra själv, verkar han tycka. Att sova i vagnen går bra en kortare stund, annars är.. Läs mer

Baka Sockerfritt
Av Baka Sockerfritt
Vincent verkar vara inne i en sådan där jobbig period. Det här med att sova är ju inte så himla kul att göra själv, verkar han tycka. Att sova i vagnen går bra en kortare stund, annars är det ergobaby (som en babybjörn) som gäller, och på natten är det inte många timmar i spjälsängen för hans del. I fredags var en sådan där dag som han hade sovit alldeles för lite, samtidigt som han vägrade att somna på natten. Efter att ha vaknat när vi försökt lägga ner honom i spjälsängen, och dessutom gått bärandes med honom i någon timme, somnade han äntligen i bärselen. Han hade också vägrat amma, vilket inte är så kul för hans stackars, stackars mamma. Och ungefär samma sak hände även igår.
 
Det är sådana tillfällen då man inte är så himla glad, och tänker tillbaka på livet åren innan. Vilken kontrast! Istället för att sur sitta och försöka pumpa ur, leta efter salvan för såriga bröst som jag inte trodde jag behövde längre, försöka mata en skrikande bebis och söva en övertrött bebis, kunde jag umgås med vänner eller bara mysa framför TV:n eller med en bok. Under den tiden jag gick ut på kvällarna (för övrigt en rätt kort period), hade jag liksom precis gått hemifrån vid den tidpunkten jag nu lägger mig. Det känns på något sätt lite tråkigt.
 
Samtidigt skulle jag inte vilja byta bort mitt nuvarande liv mot något i hela världen, och jag vet att det bara känns tungt för en stund. Kvällar och nätter har en tendens att locka fram dystra tankar, inte sant? Jag är liksom inte den där tjejen som går ut, och tycker inte ens det är speciellt kul. Något som vid sådana tillfällen får mig att bli lugn är att titta ut genom fönstret och se ut på kvällen och på snön. Det ser så mysigt ut! Se människor gå till bussen på väg till någon fest, eller promenerande med sina hundar. Kanske föreställa mig deras liv och var de är på väg. Jag älskar också att se snön singla ner.
 
Sedan tar jag till trumfkortet som alltid gör mig lika glad. Jag tänker på vilken tur jag har som är mammaledig just nu och slipper göra bokslutet på jobbet, HAHA!
 
 
 
Om en bebis som vägrar allt - Baka Sockerfritt