Vecka 27 (26+0)
Idag går jag in i vecka 27, och i söndags gick nedräkningen av dagar till den förväntade lilla bebisens ankomst ner till att komma ned på tvåsiffrigt! Från 280 är det i dag (tisdag) 97 dagar.. Läs mer
Idag går jag in i vecka 27, och i söndags gick nedräkningen av dagar till den förväntade lilla bebisens ankomst ner till att komma ned på tvåsiffrigt! Från 280 är det i dag (tisdag) 97 dagar kvar. Det är liksom bara en tredjedel kvar! Från och med nu räknas längden från huvud till fot (och inte från huvud till rumpan), och bebisen är ca 34 centimeter! Kan ni förstå? Det är ju typ hur långt som helst! Och väger ca 1 kilo…
Vi har börjat komma igång med förberedelserna en hel del. Jag försöker läsa och googla på en del (exempelvis hur man ska tvätta en nyfödd, ska man ha täcke för kvävningsrisken etc), men det är så mycket jag inte ens vet att jag inte vet! Vi var i varje fall i söndags i Sickla Köpkvarter och handlade en hel del på min “bebislista”. Exempelvis byxor och pyjamasar i de minstas torlekarna (50, 56), påslakansett till vagnen, en skötväska som egentligen är en slags sportväska från Stadium, anti-kolik nappflaska i glas. Nu är det en gallerfilt, skötbädd, hopvikbar balja, ergobaby (som jag tror jag hittat en begagnad), massa saker från apoteket och en madrass till spjälsängen som står näst på tur.
Vi har även alla kurser som vi vet att vi vill gå på inbokade. Det är tre som MVC håller (jag går i nacka forum), en informationsträff på BB-Sophia och en profylaxkurs. Kanske borde vi boka in en rundvisning på förlossningen också?
Jag mår bra, och försöker fortfarande träna mina fyra gånger i veckan, om än i mycket lägre intensitet än innan jag blev gravid. I lördagskväll kände jag att bebisen busade massor i magen, och jag till och med såg utanpå magen att han rörde sig! Artur jobbade natt då, vilket var trist då han inte fått känna rörelserna mer än kanske tre gånger. Kanske kände bebisen på sig att Artur var borta, och ville retas lite!
Det som känns lite är att magen spänner sig rätt ofta. Den har gjort det ganska länge, men det var först med min träff med barnmorksan under föregående vecka som jag förstod att det måste vara små sammandragningar. De känns knappt, utan jag märker bara att magen drar spänns. Jag tror dock att det är ganska normalt, och det gör ju som sagt inte ont.
