Sommarens början 2020
Ibland tänker jag tillbaka på tiden med ett barn och hur jag då publicerade två inlägg per dag – ett recept och ett i vardaglig anda. H U R i hela fridens namn är det fysiskt.. Läs mer
Ibland tänker jag tillbaka på tiden med ett barn och hur jag då publicerade två inlägg per dag – ett recept och ett i vardaglig anda. H U R i hela fridens namn är det fysiskt möjligt? Eller tidsmässigt möjligt snarare. Nu är jag glad om jag hinner med ett extra inlägg i kvartalet (typ) – haha!
Barnen är hemma rätt mycket just nu. Både för alla röda dagar som har varit, men främst såklart för att barnen varit lite snoriga/hostiga (Vincent har förkylningsastma – så blir extra känsligt för honom) och man håller dom ju hemma för allting som det ser ut nu. Under den här veckan känns det som om jag har varit sjukt oproduktiv – även om vi båda fick två hela jobbdagar vilket var mer än förväntat. Jag har väntat in ett paket för ett samarbete som ska upp ganska snart (som inte går att köpa i butik för tillfället) – men det blev något fel på sändningen. Och jag tycker inte direkt om snabba deadlined – det gör mig lite stressad! Man vill ju ha utrymme för att göra fel, och om barnen nu skulle vara hemma så kan ju processer ta tio gånger så lång tid (och man måste dela upp det i små omgångar). Jag har hur som helst hunnit med allt det löpande, så det känns i alla fall skönt.
Under senaste tiden har jag fått tre nya uppdrag, vilket känns så kul (ett är först i höst, ett sker under sommaren och ett tredje löpande över ett år). Det känns lustigt nog som om det händer mer sen Corona kom in i bilden för min del företagsmässigt än innan. Det är jag tacksam för! Samtidigt skänker jag en tanke till alla som har förlorat sina uppdrag och arbeten – och därmed sin/delar av sin inkomst. Fy!
Jag är så glad över att juni och sommaren är här. Jag tror jag blir extra glad av solen och värmen! Och det är skönt att våga sätta sig ute igen någonstans och kunna jobba under en timme någon dag i veckan. Annars är det lätt att bli uttråkad och ostimulerad över att bara hänga hemma hela tiden. Jag träffar minimalt med människor, och generellt kan det vara rätt skönt enligt min mening – men det finns en gräns! Just nu saknar jag mina vänner, och att få träffa dom över en middag eller en fika. Det jag däremot har lyckats få till är en utomhus fika i min syster och hennes familj trädgården (första gången vi träffar dom sen runt februari). Vi körde ett minifirnade för Vincent i efterskott. Så mysigt!