Varje dag blir jag lite klokare – Mina tankar kring HSP (Highly Sensitive Person)
(Inlägget är skrivet av tidigare ägare av hemsidan och därmed kan vi inte garantera att allt som står i inlägget är aktuellt.) Jag är oftast en positiv och väldigt kreativ person, och det.. Läs mer
(Inlägget är skrivet av tidigare ägare av hemsidan och därmed kan vi inte garantera att allt som står i inlägget är aktuellt.)
Jag är oftast en positiv och väldigt kreativ person, och det försöker jag förmedla här på min hemsida. Mitt mål är att smitta av lite av detta på mina läsare, och inspirera andra till ett “rikare” liv. Men även om jag nästan alltid visar ett positivt yttre, kan det vara rätt många och förvirrade känslor som jag håller inom mig. Och jag har förstått att det kan vara bra att visa annat än bara positivitet, om inte annat för att visa att det faktiskt är OKEJ att känna sig nere och ha ångest ibland.
Jag har sedan så länge jag kan minnas vara väldigt mottaglig för andras känslor, lätt bli stressad och ständigt vara rädd för att göra fel. Under de senaste veckorna har jag hört allt mer om “HSP”, det vill säga karaktärsdraget “Highly Sensitive Person”, och på något sätt känns det som om jag äntligen kan förstå mig själv bättre. Det är inte bara jag som kan fastna i samma tankar om och om igen, gråta över småsaker, inte tycker om att vara social under en längre tid, får ångest över konflikter och av att säga nej, påverkas av andras sinnesstämningar, alltid har klassats som blyg och alltid har varit livrädd för att göra misstag. Nej, det är inte bara jag, utan det är faktiskt runt 20% av oss som verkar vara dessa extra känslig personer.
Jag måste säga att jag är glad över att förmodligen ha en extra känslig personlighet. Den gör mig nämligen mer kreativ, och jag tror även att detta har lett till att jag har nära och stabila relationer. Jag hade med andra ord inte varit där jag är idag (aldrig att jag hade pluggat lika hårt, och därmed fått ett bra jobb), haft starka relationer i mitt liv, och förmodligen inte haft Baka Sockerfritt (bara tanken får mig att rysa), om jag inte hade varit en HSP:are.
Är det någon annan där ute som känner igen sig i det jag skriver?
En glad och kreativ Marja innan ett härligt steppass!
