Baka Sockerfritt

Jag gillar kladdkaka och jag gillar mazarinkaka. Får jag presenetera en gammal favorit som är en blandning av de båda? En mazarinkladdkaka! Hur gott låter inte det? Mazarinsmaken (det vill säga bittermandelarom) är så gott att blanda med flera olika smaker, varav en är just choklad (hallon, blåbär och banan är andra smaker som är toppen. Bara så du vet).   Är mazarinkladdkakan nygräddad är konsistensen kladdigare än om den fått stå i kylen ett tag (kakan på bilden har fått stå i kyla över natten). Jag valde att toppa det hela med extra smält choklad. Pricken över i:et! Det blev mycket lyckad, så jag rekommenderar er alla att testa!                 Mazarinkladdkaka 1 ägg25 gram smör1 dl mandelmjöl2 msk mjölk1 ½ msk sötströ1 msk kokosmjöl1 msk pofiber½ msk kakao1 krm vaniljpulver2 droppar bittermandelaromev. grovhackad steviachoklad Toppa gärna med smält choklad Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret.  Blanda alla torra ingredienser förutom kakao och bittermandelarom och rör ner smält smör, ägg och mjölk. Ta undan ca hälften av smeten och smaksätt den ena med kakao, och den andra med bittermandel. Om önskas tillsätts grovhackadchoklad i en, eller båda, utav smetarna. Fördela först den ljusa smeten i en smord och ”mjölad” liten springform (12 cm) och därefter chokladmeten. Grädda mitt i ugnen i ca 16-18 minuter. När kakan svalnat toppas den med fördel med ett lager smält choklad.          

Nu var det rätt länge sedan jag gjorde en mugcake! Trots att det det är så lättgjort och gott. Här om dagen svängde jag ihop en brownie i en mugg, eller browniemugcake, vilken blev så lyckad. Av någon anledning hade kylan i frysen stängt av sig, och det enda som blev helt förstört var min kära proteinglass (tur att vi kunde rädda så mycket annat dock!). Just proteinglass äter jag ofta på kvällen framför en härlig serie. Istället blev denna mugcake perfekt som kvällsmellanmål! Jag gjorde den på dagen, och åt på kvällen. Då jag rekommenderar att äta de ljumen, värmde jag den några extra sekunder i mikron innan!   Konsistensen blir rätt kompakt, lite som en brownie, och smaken riktigt chokladig. Mums! Jag har lite brist på steviachoklad, så jag använde mig av “vanlig” 72%-ig. Denna mugcake blir mejerifri (dubbelkolla chokladen).                  Brownie i en mugg – 1 portion 1 ägg30 gram choklad, mörk½ avokado1-1 ½ tsk sötströ1 ½ krm bakpulver½ krm vaniljpulverev. 1 tsk kakaoev. 1 tsk kokosolja Smält chokladen försiktigt, gärna med en liten klick kokosolja. Mixa samman alla ingredienser noga med en mixer/stavmixer. Fördela smeten i en mugg. Värm i mikron i ca 1 minut och 15 sekunder.            

Nu när *hrm* hösten är här (fast med sommarvärme) är det hög tid att börja använda en massa med höstiga råvaror (som pumpa och äpplen) och kryddor (som kanel och kardemumma). I helgen inspirerades jag till att göra en “pumkin spice latte”, det vill säga en kaffedryck med butternutpumpa och tillhörande “pumpakryddor”. I USA gissar jag att “pumkin spice” är något (läs väldigt mycket) vanligare än vad det är här, men det går lätt att göra en slags egen variant. Jag valde att blanda kanel, kardemumma och muskot. Ofta är det även ingefära med (men man tar helt enkelt de kryddor man själv vill!).   Jag använde som sagt butternutpumpa, vilken jag kokat och pureat med en stavmixer. Det går även att använda färdigköpt pumpapuré. Jag valde att söta med honung, men annan sötning som sötströ eller steviadroppar fungerar givetvis. Den som vill toppar det hela med vispgrädde! Mmm, höstlyx!                 Pumpkin spice latte – 2 portioner 4 dl mjölk (av valfri sort)4 msk kokt och puread buttertpumpa4 msk varmt kaffe2-3 tsk honung2 krm kanel1 krm kardemumma1 krm muskotev. lite ingefära Toppa gärna med: grädde Lägg alla ingredienser förutom kaffe i en bunke (eller liknande) och mixa samman allt noga (jag kör med stavmixer). Värm detta i mikron eller i en kastrull (se då till att det inte bränns). Vispa gärna med en mjölkskummare (eventuellt med en stavmixer igen) tills det blir skummigt. Häll upp i glas och häll kaffe ovanpå. Den som önskar toppar med grädde och pudrar över kanel eller kardemumma!        

Något som jag gjort flera gånger under den senaste tiden är något så smarrigt och lättgjort som chokladdoppade bananslantar. Inte krångligare än att frysa in slantar av banan och doppa i smält choklad (toppas gärna med något valfritt så som riven kokos/hackade nötter). Ett par gånger har jag lyxat till det med att även lägga en klick av min hemmagjorda nutella på varje bananbit innan chokladdoppandet. Smarr på hög nivå!     Förvirrad och något småstressad som jag kan vara har jag två gånger lagt in dessa i kylen, även om jag mycket väl vet att de måste förvaras i frysen! När det händer är det bara att slänga allt. Som ni nog kan tänka er håller bananbitar inte i vare sig kyl eller rumstemperatur.   Det här blir ett perfekt godis och snack!              

Alltså den senaste veckan (eller egentligen över en månad om jag sa vara helt ärlig), har kanske inte varit topp nummer ett i mitt liv av veckor (månader). Om vi nu fokuserar på den senaste veckan har Vincent varit sjuk, vilket i sig har varit en anledning till oro. Artur fick till exempel gå ut (okej, cykla) klockan två på natten för att köpa barnalvedon då vår tidigare för det första tog slut, och för det andra av någon anledning inte fungerade (löste knappt upp sig, och verkade heller inte ge resultat). Sedan har sjukdomen gjort att vi fått sova mycket sämre än normalt och att tiden mellan det att Vincent somnar för kvällen (“somnar för kvällen”, ha, I wish) och den tiden då Artur och jag lägger oss, inte är direkt fridfull. Varje kväll vaknar Vincent flera, flera gånger, och det är ofta så att vi (läs: till 85% jag, eftersom V inte vill vara hos sin pappa just då) fått ha honom i famnen/bära på honom hela kvällen.    Jag är en person som älskar att vara själv. Inte för att vara helt ego, men jag trivs väldigt bra i mitt eget sällskap. Är jag för länge med andra (undantag väldigt närstående personer som familj eller närmaste vän) tar det inte många timmar innan jag antingen vill fly eller putta ut personen/personerna. Ytterligare ett exempel i samma tema är att jag inte kan relatera till folk som säger något i stil med “jag skulle aldrig kunna vara egen, tänk att inte ha kollegor”. Är det tillåtet att skriva att det skulle vara helt fine om jag inte skulle ha kollegor? Att jag till och med njuter av att sitta för mig själv att arbeta?   Med detta sagt kanske ni förstår att jag älskar att då och då vara själv. Tiden på kvällen när Vincent sover är en av de bästa stunderna på dagen. Jag kan jobba i fred och något så lyxigt som att se på “tv”. Och till och med scrolla i mobilen på diverse sidor och appar. Och det utan att sätta ungen till att titta på teletubbies medan man tar lite extra lång tid på sig på toan. Men nu GÅR ALLTSÅ INTE DETTA! Det är lite som om jag själv suddas ut när jag inte får vara själv.    Och nu tänker jag inte skriva en disclaimer om att “men så klart jag ääälskar honom”, för det tar jag för givet att alla som läser detta förstår.     Ps. om någon har tips på hur sjutton man söver en 17 månaders (läsa bok går tydligen inte. Eller inget som involverar att vara still utan att vara fastspänd fungerar – just nu bara ergobaby och vagn), kommentera gärna! Kommentera också om du har liknande erfarmhet av ett svårsövt barn och hur det gick över. Kommentera dock inte om det är så att det aldrig faktiskt gick över.         Inte helt lätt att kombinera föräldraledighet och eget företag, men man blir jäkligt bra på att multitaska  

Många efterfrågar veganska recept på bakverk, vilket jag tycker är toppen! Jag försöker att baka en hel del veganska recept av olika slag, och vill därför påminna om att jag har ett veganskt tema under “tema”-fliken.   Ett av alla mina veganska recept är denna kladdig banankaka. Den smakar lite av kanel och blir extra lyxig om det tillsätts chokladbitar i (dubbelkolla att chokladen är vegansk). Istället för ägg som annars gör att mjuka bakverk binds ihop, har jag använt kikärtsspad. Kan låta märkligt, men faktum är att det är ett substitut för ägg som har blivit rätt välkänt under de senaste åren (banankakan smakar inte kikärtor). Det går säkerligen att byta ut kikärtsspadet mot 1 ägg (jag har dock inte testat), men konsistensen tror jag inte blir lika kladdig.              Vegansk banankaka 60 gram banan1 dl mandelmjöl½ dl kikärtsspad1 ½ msk havremjöl1 msk sötströ1 msk kokosolja½ tsk bakpulverca 2 krm kanel1 krm vaniljpulverev. lite grovhackad choklad Sätt ugnen på 175 grader. Vispa kikärtsspad pösigt med elvisp i någon minut. Smält kokosoljan, och mosa banan. Blanda alla torra ingredienser och rör ner i det uppvispade kikärtsspadet tillsammans med olja och banan. Tillsätt gärna lite grovhackad choklad. Fördela smeten i en smord och mjölad 12-cm springform. Grädda mitt i ugnen i ca 15 minuter.      

Jag vet att många efterfrågar recept utan vare sig nötter eller mandlar, och därför försöker jag komma upp med en hel del sådana recept. Här ska ju finnas recept för alla! Denna chokladkaka innehåller istället solrosfrö om mixats till en mer finmalen konsistens. Solrosfrö har en nötig smak, och passar fint att baka med. Förutom att vara nötfri är chokladkakan även mejerifri (förstås beroende på vilken choklad som används. Ofta är mörk choklad fri från mjölk).    Toppa med fördel kakan med massor utav grovhackad choklad! Serveras gärna med någon typ av grädde.                 Nötfri chokladkaka (mejerifri) 2 ägg20 gram grovhackad choklad (gärna steviachoklad)1 dl solrosfrön½ dl havremjöl2 ½ msk kakao2 msk kokosolja2 msk sötströ1 tsk bakpulver1-2 krm vaniljpulverev. extra choklad att toppa med Sätt ugnen på 175 grader. Mixa solrosfrö med en mixer till ett mer finmalet mjöl. Mixa därefter samman ägg och solrosfrömjölet (så att äggen blir lite luftiga). Blanda därefter ner resterande ingredienser med en sked. Klä en liten brödform, ca 8X18 cm, med aluminiumfolie och fördela i smeten. Toppa eventuellt med ytterligare grovhackad choklad. Grädda mitt i ugnen i ca 14-16 minuter, kakan ska fortfarande vara kladdig (stelnar när den fått kallna).            

Har ni kanske mängder av blåbär i frysen från sommaren? Eller helt enkelt kanske bara är jädrans sugen på en fräsig blåbärskaka? Då kommer jag här med ett utmärkt tips på vad ni ska baka! Vad sägs om en sockerkaksliknande kaka med blåbär (mejerifri)? Som dessutom är smaksatt med lite bittermandelarom och därför får den klassiska mazarinsmaken? Förövrigt är smaksättningen “mazarin” så god att kombinera med olika typer av bär. Kakan serveras eventuellt med någon typ av grädde (vanlig/kokos/cashewgrädde).                  Mazarinkaka med blåbär 2 ägg30 gram blåbär1 ½ dl mandelmjöl2 msk havremjöl2 msk sötströ2 msk kokosmjöl2 msk kokosolja2 msk vatten1 msk pofiber1 tsk bakpulverca 5 droppar bittermandelarom Sätt ugnen på 175 grader. Smält kokosolja. Vispa sötning, arom och ägg pösigt med elvisp. Blanda alla torra ingredienser och rör ner i detta. Tillsätt olja och vatten. Rör till sist ner bären försiktigt (tina om de har varit frysta). Klä en liten brödform (ca 8X18 cm) med aluminiumfolie och häll i smeten. Grädda mitt i ugnen i ca 20-25 minuter, eller tills kakan har blivit fast.          

Under förra veckan besökte jag och Vincent hans blivande förskola. Så roligt och spännande! Där ska han nämligen börja i oktober. Då är det först inskolning i 2-3 veckor, där jag tar huvudansvaret främst den första veckan. Han är då 1 1/2 år, och jag har en känsla om att han är mer än redo. Han är en riktig liten vilding, och det är oklart om det räcker med en person (det vill säga jag) att få honom stimulerad på dagarna. Det kommer vara sju andra barn i gruppen (med minst två pedagoger), och de passar nog honom i smaken lite bättre!   Kvinnan som tog emot oss kändes genuint varm, och jag fick en stark positiv känsla. Så skönt! Givetvis är man alltid lite orolig till en början, så detta minskade dessa känslor avsevärt. Vincent började genast leka med bilarna/kasta bollen/dra i grinden/åka rutschkana. Jag kände lite “jaha, då kan han väl börja på direkten då?”. Ett ytterligare stort plus är att han inte hade problem med att pedagogen lekte med honom (och när vi mötte henne av en slump senare på dagen, gav han henne en bit av sitt äpple! Det gör han sannerligen inte hur som helst).    Jag förstod också att pedagogen tyckte han var snäppet vildare än genomsnittet. Det var faktiskt skönt att få veta att han är rätt vild, eftersom jag inte vet vad jag ska jämföra med. Det är alltså inte bara mitt “fel” att jag är helt slut över att jag jämt måste vara överallt och ha koll så att han inte gör något megatokig hela tiden. Jag har sedan Vincent kom blivit väldigt varm, förmodligen för att mitt blodtryck är i 200! Jämt ska det klättras på stolar, klättras på bord, öppnas soptunnor, ätas på soptunnor, öppnas kylskåp, klättras på balkongen (!!!!), öppnas toalock, öpnnas dörrar (*glöm för gudsskull inte att låsa ytterdörren!!!!*) osv i all oändlighet. Som sagt, jag är 99,98% övertygad om att han nog kommer växa som person och få välbehövlig stimulans av lite förskola!         Bild från en picknick i somras!